Eat me plz

Nu skriver jag igen, kanske gör jag det till en vana, om jag orkar. Det kan bli en sån där en gång i veckan vana. :) I alla fall, jag har lite att skriva om. Jag har fortfarande inte börjat med min kvinnohistoria uppgift, förstås, men nu är jag ändå lite på väg! Jag har faktiskt lånat 4 nya böcker (Jag har 8 sammanlagt, jag tror aldrig att jag haft så många böcker om ett ämne. Dessutom har jag säkert lånat totalt närmare 15 böcker från biblioteket just nu, det är galet) och läst igenom två + tagit ut lite godsaker. Så nu är jag i alla fall på g! Det lättar skuldkänslorna (och oron kanske) lite grann, men det kommer kännas bättre när jag skrivit och lämnat in skiten.

Jag satt på körskolan och svarade på en himla massa teorifrågor idag. När jag kom dit hade jag en tredjedels plutt kvar att klara innan jag kunde göra slutprovet, och jag hade försökt att bli godkänd på den ungefär 1 miljon gånger, men icke sa nicke. Men IDAG! Idag var en stor dag. Jag kirrade biffen! Så nu har jag gjort hela repetitionsgrejen också. Efter att jag gjort den kändes det lite konstigt och lite nervöst att göra slutprovsgrejen, så jag gjorde den inte :) Istället gjorde jag om fas A, B, C, F(fordon) och repetitionsgrejen. Yesss. Klarade alla på första gången. Så jag tänkte, kanske vågar jag köra slutprovsgrejen på onsdag morgon när jag väntar medan Lisa brummar på ute på vägarna med Anders. Sounds like a plan. Jag har också börjat läsa igenom hela körkortsboken för att jag ska lära mig allt jag inte kan redan. Det känns verkligen som att jag borde göra teoriprovet snartsnartsnart. Men vi får se, så långt borta är det nog inte i alla fall. :) Nog om det.

Jag föll idag.
Det var helt oväntat. Hur ofta faller jag liksom? Aldrig. Alla som känner mig vet att jag är... stabil. :P Ha, något i den stilen i alla fall. Det brukar vara Lisa som faller, snubblar och har sig men jag tror att hela världen är upp och ner just nu. Det känns i alla fall inte alls som vanligt. Jag kan i alla fall glatt meddela att nu är vinterhalkandet inviget och mina vantar ser riktigt hemska ut. Det är lite lustigt hur det inte alls kunde synas på mina jeans att jag sopat gatan, men på vantarna hade man behövt vara blind för att missa det. De var vita, nu är de... lite svarta sådär.

I kväll ska jag vara duktig. Jag ska motbevisa min lathet och göra massor.
De ni, det är grejer!