Eat me plz

När jag ser nånting speciellt väldigt länge så fastnar det på näthinnan. Direkt jag blundar ser jag det, och det vägrar försvinna. Efter att jag hade varit på gymnastikuppvisning såg jag hoppande gymnaster när jag blundade, när jag bakar bullar fylls min hjärna av dessa. Idag har jag sett kräftor. Äckliga, snuskiga illaluktande kräftor. Det var min biologilärare som tagit med sig dem, och vi skulle alltså dissikera de stackars små liven. Problemet är bara att jag blir så sjukt äcklad av kräftor + att jag är rädd för dem. Att käka köttet har jag ingenting emot, sålänge jag slipper rensa ut det ur den äckliga kroppen. Samma sak med räkor, det är mums. Men jag tar seriöst inte i ett räklik! Men nu skulle vi alltså dissikera kräftor, och det luktade inte fresh, och de låg där med sina hårda klor och små snuskiga ögon som ser ut som att de ska pluppa ut vilken sekund som helst.

Jag är bara glad att jag slapp ta i dem. Det var nog illa att se på dem. Jag var nära på att spy eller svimma vilken sekund som helst ändå. Eller både och, samtidigt.

Och nu ser jag dessa äckliga varelser direkt jag blundar (ergo; jag låter därför bli att blunda så gott det går.)
(Stay away, you creepy piece of shit.)