Hallelujah!

Jag har fått tillbaka min miniräknare! Hallelujah! Det är nästan så att jag tror att det inte är sant. Jag vet inte vad jag hade gjort om jag inte hittat den. Grafritande miniräknare är ett måste för varje naturare.
Den är som en pojkvän.
Man umgås väldigt ofta med den.
Den är oumbärlig.
Den är väldigt fin och blå
(Ja, miniräknaren. Jag har ingen smurf till pojkvän.
Iofs Ingen normal pojkvän heller.)

Detta gjorde min dag!

Nu är jag glad igen. Typ en 6:a på en skala 1-10.
Alltid något.

Nu till något annat.
Hur tusan kan man sakna någon så mycket, trots att man ser personen varje dag?
Jag antar att det är för att vi inte pratar längre.
Saknad x 100 000.
Tror jag?
My dear boyfriend, Mr TI-82 STATS
image73
Camilla-la-la

Kommentarer
Postat av: Khan

Ring mig när du tröttnat på plasten ;)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback