När man blir rädd
Jag blev skiträdd.
På riktigt.
Jag var alltså ute och gick. Det spöregnade. Jag var dyngsur. Jag hade gått rätt länge, och jag hade just kommit in på Granvägen som består av en lång raksträcka på 3-4 km som leder hem. Regnet hade just då dragit förbi och det småstänkte bara, jag gick och log mot solen, och bakom mig fanns en regnbåge. Med mp3'n i öronen, solen i ögonen och det idylliska lantlandskapet runtom mig kunde det inte bli mycket bättre. Jag gick och såg sådär fjantigt löjligt nöjd och glad ut.
Trots att jag var dyngsur. Jag hade solen i ögonen trots allt.
Men helt plötsligt, en bit längre fram, ser jag en fucking älg! Ja! EN ÄLG. Jag blir skitskraj. Jag har varit rädd för att möta den där älgen efter allt man hört på senaste tiden. En älg har attackerat människor här i Sävar, för er som inte visste om det. Så jag tvärstannade. Backade sakta. Den stod och kollade på mig, jag lovar att den planerade hur den först skulle döda mig på ett så smärtsamt sätt som möjligt och sedan tillaga mig enligt konstens alla regler. Jag skulle säkert bli någon avancerad maträtt, jag såg allt hur hungrig den var.
Fan heller, jag ska inte bli nån jäkla älgmat.
(Egentligen är det nu jag vill skriva hur modig jag var och sket i älgen, skrämde bort den och gick hem, lika glad som innan. Men då skulle jag ljuga, och det går emot mina principer. Jag ringde mamma, och var nästan gråtfärdig (okej, pinsamt att erkänna, men stryk "nästan". Jag var gråtfärdig) och det slutade med att jag gick hem samma väg som jag kom ifrån. Inte mycket till val - antingen den vägen eller att gå in i bestens ilska käft. Typ. Valet blev enkelt, jag vill inte dö än. Jag är för ung för att dö.)
Så, min promenad blev längre än väntat, mer än en mil.
Men jag fick lite mer motion iallafall.
Och jag vet att älgar inte är köttätare. Men ändå.
Den är LÄSKIG. Jag vill inte möta den igen.
FOCKA MOCKA PHONE.
Jag är faktiskt rädd för att gå i skogen. Här finns det ju björnar even :|
Ja en och annan gymnasietvåa kan de säkert sätta i sig höhöhöhöhöhö
Visste ni föresten att en älg kan simma i 10 km/h och springa i 60.
Helt sinnessjukt läskigt!
Björnar?! wtf, läskigt!
Det måste ju vara ännu värre..!
Springa i 60? Scheisse! Nog för att jag säkert skulle kunna öka tempot om den satte av efter mig, men 60...tveksamt att jag skulle komma upp i den hastigheten, faktiskt :P
Usch, det där påminner om den galna älgen i vår stuga Lisa, remember?? Fast en björnhona med två ungar är ju inte heller att leka med :S Tror att björnarna i Dorotea har gått in i någon slags galen fortplantningsperiod för det finns tydligen hur många som helst!
Just ja, älgen! Den jagade faktiskt våran morbror.
Typ på storberget! Vet inte om jag skulle våga cykla till Ida. Brukar ju cykla gamla vägen förbi polar... men där hade tydligen någon sett en björnhona med ungar.. Lääääskigt.