Eat me plz

Idag när jag och Frank gick ned till stan efter skolan hittade vi en giraff. Den satt på ett staket, helt ensam och övergiven. Det var troligtvis något barn som tappat den, och nu satt den där helt ensam och förtvivlad. Så vi tog den. Eller, Frank tog den och gav den till mig. Så nu har jag som adopterat den. Det är säkert något barn som saknar den nu, men han eller hon skulle nog ändå inte fått tillbaka den + det är bättre att någon tar hand om den än att den sitter ute helt ensam på ett staket. Jag har trots allt väldigt lång erfarenhet av att ta hand om mjukisdjur.

Vi satte oss också i parken och chillade medan jag väntade på bussen. Då kom det 2 alkisar, varav den ena började prata med oss och den andra drog till systemet. De var lite läskiga. Han vi pratade med hade 4 barn med olika fruar som kom från Thailand och Ryssland, brukade vara full på jobbet i Ryssland och kunde namnet på jättemånga huvudstäder. Han var impad över mitt självförtroende. (Mwahah.) Han tyckte att jag och Frank var jättesmarta eftersom vi gick natur, och för att vi fick MVG i allt utan att knappt plugga. Jag kanske överdrev lite (!) när jag sa det, men jag gillar att få folk att tro att jag är smartare än jag är. Han hade också värsta blåtiran under sina solglasögon, den hade han fått när den andra alkisen (som inte var äldre än 30. Tragiskt.) slagit till honom. Han var läskig.
Jag minns inte de exakta orden han använde, men han sa att han var snäll, ordentlig eller något åt det hållet, eftersom att han aldrig slagit sina barn eller sina fruar. Gubbe. Är man snäll då? Det är ju en självklarhet att man inte gör det. Vilket århundrade kommer han ifrån egentligen? Typ 1800-talet.

Oh and btw. "I found my true love" syftar till giraffen. Inte alkisen.
Peace out.