Eat me plz

Imorse när jag satt och stretchade på gräsmattan började plötsligt något flyga runt mig. Det var en broms, och den speedade runt mig som ett stridsflygplan. Jag kunde nästan se hur den dreglandes sökte efter den perfekta platsen att slå sig ned på för att sedan sätta tänderna i mig. När jag tittade runt mig märkte jag att den hade en kompanjon med sig, som såg lika ondskefull ut. De såg hungriga ut och förväntade sig tydligen en festmåltid. Över min döda kropp! Jag morrade åt den ena att skulle den så mycket som bara försöka, så skulle den dö en plågsam död. Tydligen hade den dödlängtan, för den flög och satte sig på mitt ben. SMACK. Den föll till marken, stendöd. Den andra bromsen verkade tydligen försöka ge igen, för snart kom också den flygandes. SMACK. Misstänksamt tittade jag mig runt efter fler fiender, men efter att jag demonstrerat min makt på ett sådan brutalt sätt tycktes de dragit sig undan. Två bromslik låg nu på gräset, deras ben krampade lite i de sista dödsrycken för att sedan bli helt stilla. De så så...döda ut. På avstånd ser jag en annan broms sitta på bron, den ser ledsen ut, som att den sörjer sina bromsvänners lik. Han var ensam kvar, såg helt rädd, övergiven och ledsen ut. Herregud, vad hade jag gjort?! Två stycken döda bromsar med hopp om morgondag hade fått sätta sitt liv till i min vansinnesmassaker. Kanske hade de en familj som väntade på dem, barn som skulle bli föräldralösa och vänner som skulle bli förkrossade. Allt de ville vara ju bara att bita mig lite, och äta lite.

Bromsar, om ni är i himlen och kan höra mig nu, så ber jag om ursäkt! Förlåt. Jag överreagerade. Jag är säker på att ni har det bättre där ni är nu. Jag ska minnas er.