Eat me plz

The Vanilla-Bear is finally here! Eller något.
Jag antar att det är på tiden att man skriver något, även fast jag inte alls vet vad jag ska skriva. Men vad gör man inte för att göra Lisa glad? Det finns inte mycket man inte gör ;) Speciellt när hon är sjuk.
Jag tar på mig lite av förtjänsten för det. HELLZ YEAH I'M GOOD.


Anywho. Kul.
I dag har jag hjälpt mormor att flytta, hela dagen. Mina händer gör ont, ganska mycket ont. Väldigt mycket ont. Men det var nog lite bra för jag har insett att jag aldrig i hela mitt liv ska samla på mig prydnadssaker. Speciellt inte om de är gjorda av glas. Om jag någon gång hittar en sån i något skåp någonstans i mitt hus (Eller skokartong, whatever.) så ska jag slänga den i golvet! Eller kanske i soptunnan, för att slippa alla miljoner glasbitar. Så känns det just nu i alla fall.
Men om min framtida Prince Charming älskar glasprydnader så kanske jag ändrar mig.
På ett villkor;
Vår unge ska heta William. (Undantag om det skulle vara en tjej.)


Jag kom på värsta snilleblixten nyss. Jag tänkte att om jag googlar den skumma mailadressen som addat mig på MSN kanske jag får reda på vem det är...

Så jag gjorde det.
Och nu är jag ännu mer förvirrad.
Han heter i alla fall tydligen James Green. (DevART ftw!) Jag skulle också vilja heta en färg i efternamn, tror jag. Hoppas i alla fall att han kommer in snart så att jag slipper snoka runt mer.


Jag och Camilla hittade en skål med polkagrisar hos mormor i dag, bland alla prydnader. Ja, den var gjord av glas.