Eat me plz

Mums!

De ser lite annorlunda ut, om man jämför med "vanliga" munkar. Munkar med hål i. Egentligen var det just med hål jag planerat att göra dom, eftersom att det är snyggt och ser proffsigt ut, fast det var lättare sagt än gjort. Det var smet, inte deg, jag hade att leka med. Den var... väldigt, väldigt kladdig. (Den är säkert kladdig med vanligt mjöl också. Glutenfria mjölmixen var bara kladdkalas +++) Men, trots kladdet, måste jag ge mamma massa creds för den runda formen, wonderbaarrrrlijk. :) Det är faktiskt riktigt coolt, vissa är platta, (He... he) men andra är runda eller ser ut som ägg! Jag har tänkt att bli skillad på att göra sånna här munkar, lätt värt. Fast nästa gång ska jag ha fyllning! Hmmm, kanske.. hallon eller... jordgubb. Eller choklad! Can't wait! Det funkar säkert att trycka in typ en nonstop i den, jag måste prova. :) Nu ska jag skriva om och skriva klart receptet, jag är faktiskt ganska stolt. Det är nästan som att jag gjort ett recept helt själv, så dåligt var det i början. "Gör så här, kanske... Jag kommer inte riktigt ihåg hur jag gjorde" + att det inte ens stod hur länge, hur många, eller något sånt. Men nu har jag kirrat det där! Det skulle stå i en timma och det blev ca. 30-35 stycken. (Whaaattt) Jag fick dock inte ihop så många, snarare typ... 25 kanske, för mina var stoooorrraaa. XXXL please.

Det tråkigaste är att jag inte ens orkar äta någon nu... Men jag får ta en imorrn istället! Justja, vad tycker ni om min drop dead gorgeous badmössa? (lagerhaus, uh-huh!) Jag älskar den. Sötare anka får man leta efter, tycker jag.  Och så tillsist, att vara förkyld suger. Imorse skulle jag säga hej till Ingrid, det lät mer som ett "h.........hej" à la svag röst och hostattack. Nice going. Nu låter det lite bättre i alla fall, fast mamma har sagt åt mig att vara tyst. Blä! :(